Jenny

på söndag så är det 7 månader sen jag förlorade dig, sen vi förlorade dig.
någonstans inom mig visste jag att det skulle hända mig, dem berättade det också.
vi visste
men trodde aldrig att det skulle hända

sånt händer andra, inte oss.
det hände oss, inte dem andra.

min pappa, min bästa vän, min livskraft, min värld.
försvann, över en natt, inte ens en timme, inte ens en halvtimme.
så förlorade vi
.varandra.
jag har aldrig känt mig så värdelös, chanslös, så förlorad som jag gör, och som jag gjorde då.
vi hade hela världen framför våra fötter

jag vet inte en dag som jag inte tänkt på dig
jag vet inte en natt som jag inte fällt en tår
jag vet inte helt enkelt
livet som en gång var så enkelt, är nu..vad fan är livet ens?

men jag vet att vi kommer att ses en dag igen
du var och förblir världens bästa
ingen kan ersätta det vi hade
jag kommer att fortsätta älska dig i all evighet

vila i frid min fina pappa