Jenny

ondast gör det när energin är slut, då man har lagt ner allt på en kärlek som den andra aldrig tog emot.
ondast gör det när man försöker, men aldrig kommer någon vart,
när man försöker vandra men står kvar på samma plats och stampar utan vilja, utan hopp.
Då känner man att kärleken är något man kan stampa på, kärleken är något man kan spotta och slå på.
Den existerar, men jag ser ingenting, jag känner ingenting. Kärlek är bara ett ord.
Ett ord som går rakt in i mitt hjärta och som stannat där.